Dom här målningarna blev en slags oskuldsfull betraktelse av min uppväxt i militära Boden på femtiotalet. I alla fall fick dom titeln “Under Bodens kanoner”. Under Bodens kanoner hänsyftar naturligtvis till pjäserna på dom omgivande forten. Det finns också en marsch med samma titel som spelades på min vernissage på Norrbottens museum 1996 (finns på en vinyl som heter “Hemvärnets musikkår, Handen, spelar för Bodens garnison”).
De fyra målningarna fick var för sig en titel:
– Det är så härligt att gå i solen (öv)
– Min far var militär (öh)
– Blå Kärrhökens ägg äro vita (nv)
– Vid Nilens strand (nh)
Till verket hörde också en text:
Di-di-daa-ditt
Har du ägg i mössan, sa alltid pappa när jag kom in med toppeluvan på. Han var nog Styckjunkare då. Och kunde Morse. Alfabetet. Di-di-daa-dit, sa han och nöp mig i näsan. När han var glad.
Blå Kärrhökens ägg äro vita. Jag älskar den blåa kärrhöken. Särskilt när den flyger. Och häromdan målade jag en Strandpipare. Tillsammans med en ängel med tre stjärnor. Femuddiga. Pappa hade nog två. På sin axel.
En dag skrev jag EKORRE på husväggen med en skolkrita. Det blev nog minst 5 meter långt. Det var strax innan pappa skulle komma hem och dom vita bokstäverna inte gick att få bort. Kritan bet sig liksom fast i det röda trät.
—
“Under Bodens kanoner” har visats på dom här platserna:
1996 Luleå, Norrbottens muséum
1996 Jokkmokk, Galleri Gamla Apoteket
1998 Bryssel. “Fem från norr”, invigning av nytt EU-kontor
1998 Boden, Galleri Konstgillet
1999 Göteborg, Galleri Majnabbe
2003 Härnösands Konsthall
2004 Bodens Konstgille
2016 Västerås, Galleri K (numera Västerås konsthall)
2018 Granö Sjungaregården